 |
1966 - 2003 |
| 29th May 2003 - 02:29:56 AM |
| 69 : Ludde |
| Jag har svårt att uttrycka känslan jag fick när jag hörde om din död. Det var länge sen jag var ledsen och grät, men nu gjorde jag det. Kaos. Oerhört sorgligt. Det finns så många idioter i världen som gott kunde råka ut för en olycka, så varför du och inte nån av dem?
Jag hoppas att du blir väl omhändertagen av en eventuell Gud/Allah/Eris/kämparna i Valhall eller var du nu kan hamna. Önskar som så många andra att jag fått nöjet att umgås mer med dig. Och om nu detta skulle vara ett dåligt skämt så är du förlåten, och jag kan tom bjuda på öl när du kommer hem isf. Jag drömde det för nån dag sen, att du hittat på alltsammans för att jäklas. Well, låter inte helt troligt, tyvärr... kram |
| 28th May 2003 - 06:59:19 PM |
| 68 : Johan Carlén |
| Beklagar djupt... Det känns så tråkigt att han togs bort alldeles för tidigt. Jag tycker han va minst sagt en udda personlighet som jag tog till mig första gången jag träffade honom på restaurang Salts julfest 1996 ev 97 han va på en massa fester som jag höll i här på söder... Han va en harmlös snäll man... Och jag hoppas och är övertygad om att kaoset fortsätter på andra sidan med att briljera med sin person.
Johan Carlén |
| 28th May 2003 - 01:03:04 AM |
| 67 : Annika |
| Älskade Kaos!
Det är väl 12 år sedan vi svor varandra evig kärlek... och sedan dess har våra vägar korsats regelbundet och ofta vid viktiga tillfällen. Jag kan inte finna orden att beskriva min saknad efter dig, jag kommer endå alltid att tro att plötsligt en dag står du där, i ösregnet på Götgatan med en McDonaldspåse i handen och väntar på att jag ska komma förbi. Precis som senast, en varm (solig!) sensommardag och vi gick till närmsta fik och snackade. Du funderade på att övervintra på varmare breddgrader, antagligen i Asien och undrade hur Laos var... Laos är som du, annorlunda, intressant och spännande sa jag... Jag är stolt över att få ha varit din vän, sådana som du finns det bara en utav. Din för evigt Annika P.S. Mamma och barnen hälsar D.S. |
| 27th May 2003 - 11:41:47 PM |
| 66 : Anders Berglund |
| "Olsson" - för mig mest myt. Ett sorts folksago-dis över namnet. "Olsson har flyttat in i ett mörkrum!" "Har du hört att Olsson blev förväxlad med en rabbin av en andtruten dam som prompt skulle återbörda honom till ett sällskap på Västerlånggatan?" Han var någon jag ständigt - fast bara då och då - hörde talas om. Många talade om Olsson. Och senare Kaos. Alltid med en blandning av förtjusning och djup respekt, som man har för den som banar sina egna vägar.
Vi sågs ibland, med slumpartat långa mellanrum. Sedan 25 år rörde vi oss i varsin utkant av samma subkulturer. En gång var du hemma hos mig, och satt sönder ett paket Cornflakes. Ett anekdotiskt brottstyckeminne som man undrar varför man alls kommer ihåg. Jag minns inte varför du satte dig på paketet, eller varför det var placerat så konstigt. Kanske är det inte ens sant, utan bara ett falskt minne som lagts in av mitt undermedvetna för att det passar in i någon slags logik? Att du dör är däremot inte logiskt. Nu alltså. Antingen skulle du redan varit död sedan många år, eller också skulle du bli många fler år. Den människa Thomas Olsson jag kände var däremot inte alls något sagoväsen, utan en vänlig och lättumgådd människa. "Kände" är förstås att överdriva. Vi var ungefär "bekanta" - ett numer rätt obrukat ord som nog ändå bäst beskriver vår relation. Vi pratade om lite ditt och datt de gånger vi sågs, och du kändes alltid omedelbar och oförställd. Och, som sagt, vänlig. Ingen borde bara få försvinna så där. Det borde fortsätta finnas en OLSSON i världen, för mig och för alla andra att lita på när inget annat är fast. Det skakar om i själen när man påminns om livets skörhet. Du får gärna komma tillbaka, och säga att det där med motorcykeln bara varit ett trist skämt. Jag ska ställa fram ett paket Cornflakes, om du bara säger till när det passar. |
| 27th May 2003 - 09:44:44 PM |
| 65 : Christel |
| Olsson
Känns inte som att några ord räcker till för att beskriva smärtan jag känner över att inte få träffa dig igen. Att inte få prata med dig eller ens få se dig. Du hade alltid tid och lust att träffas och prata eller gå och ta några öl. Det var Aldrig tråkigt. Ville jag ha perspektiv på livet, vad som var sant eller falskt, rätt eller fel så gav du svaret. Om de svaren var den absoluta sanningen vet inte jag men jag rättade mig efter dem för jag tror du hade rätt. Jag vet att du svarade ärligt. Haha ibland lite för ärligt men det var just därför jag visste att du sa vad du tyckte var sant. En gång på snokerbaren pratade vi om din stora kärlek och du sa att hon är en toppentjej. Jag frågade dig då om inte jag var en toppentjej också och du sa "nej,du är för snäll och mesig ibland, men du har potential" Du har rätt Olsson. Jag har jobbat på det ända sen du sa det. Senast jag träffade dig var på det där fiket på götgatsbacken. Du satt där med böcker om Laos och jag frågade dig, varför just Laos? och du sa" Jag tycker att Kaos i Laos passar så bra" Jag har haft sån tur som fick träffa dig Jag saknar dig Det gör ont i själen Jag kommer alltid att vara din prinsessa kram vännen Christel |
| 27th May 2003 - 07:06:07 PM |
| 64 : Hanna P (i Norge) |
| Det här var en mycket stor förlust.
Det var ju så längesen jag såg honom, att det ju inte kommer att påverka min vardag, (bortsett från att jag går och tänker och tänker) men tanken på att aldrig få träffa honom igen, den gör mig... missnöjd. Jag trodde först inte mina ögon den första bråkdelens sekund, när jag läste mailet. Sen har jag försökt förstå och smälta det. Och gråtit massa - som tur var har jag bra folk att göra det hos. Jag hade sån lust att skicka honom en mail, men så kom jag på att det inte gick. Men, jag är en stark anhängare av tron på själens odödlighet, så jag vet nog att han vet att jag tänker på honom. Jag kommer att sakna honom. |
| 27th May 2003 - 02:54:52 PM |
| 63 : Marcus Eek (i Berlin) |
| Ser dig framför mig och känner hur huvudet blir tjockt av någonting.
Det liksom sticker. Sväller till en Fet boll och mina ögon verkar vilja poppa ut. Ännu en gång lyckas du understryka hur oförglömlig du är. Letar då istället efter någon slags logik i vad som har hänt. Försöker se en poäng. Kommer bara fram till att precis som när du var kött o blod, så lyckades du än en gång ge mitt liv nya perspektiv... Vet att du inte menade det.. Vet att du aldrig ville att det skulle göra ont... Jag tänker inte på att det är orättvist..Det är inte det som gör ont, trots att det är ett djävla överfall...Du fick tidigt en överdos av något slags livselixir och har redan levt en mängd liv, den saken är klar. Det onda sitter någon annanstans- I logik glappet mellan å ena sidan Thomas, som verkade fått extra nycklar av någon, till alla männsikors nyfikenhet och hjärtan--och å andra sidan/ att just du har stuckit. Jag sade det aldrig, för så säger man ju inte till varandra....Men tack okej! .... Tack för allt. Till familjen kring Thomas. Min djupaste medkänsla. |
| 26th May 2003 - 10:19:24 PM |
| 62 : Maja |
| Kära vän,
vem ska nu skrämma slag på mina barn med sin bara uppenbarelse? Jag kommer sakna att träffa på dig här och där, du alltid i sällskap med en vacker dam, jag i sällskap men nån vän som blev lika tagen/betagen (?) av personen vi just mött..... men du! vi ses sen! kramar |
| 26th May 2003 - 09:34:02 PM |
| 61 : Korp |
| Jag har själv inte upplevt denne man, men jag vill visa all min respekt för denne som kämpat för en sådan hedersvärd sak som SAS, och av vad jag läst hära värkar denne vara en god man.
Förhoppningsvis ser jag er alla och han som kallas Kaos vid asarnas bord. Ars och Fridar. //Mats |
| 25th May 2003 - 10:38:16 PM |
| 60 : Lotta |
| Du store man och lilla säregna figur. Jag kan fortfarande se och höra dig när du såg på mig över pokerbordet, kallade mig "Älskling" och drog till dig markerna med ett nöjt "Så, ja, kom till Husse"!
"Älskling", jag unnar dig alla marker som finns, vi ses senare på en Texas Omaha med dubbla floppar! |
[1-9] [10-19] [20-29] [30-39] [40-49] [50-59] [60-69] [70-79] [80-89] [90-99] [100-109] [110-119] [120-129]