 |
Minnen av Laos
Detta album innehåller bilder tagna av mig och Niklas under vårt överraskningsbesök hos Kaos i Laos, cirka tre månader innan han förolyckades i en trafikolycka. Han blev minst sagt paff då vi oannonserat uppenbarade oss vid hans dörr. Hans adress hade vi inte. Vår enda ledtråd var ett telefonnummer och en diffus beskrivning av en stor, lyxig villa i en by utanför Vientiane. Med hjälp av vår hotellreceptionist och den Laotiska motsvarigheten till nummerupplysningen lyckades vi spåra honom till rätt by. Problemet var bara att byn var fullkomligt besudlad med just den typ av villor han beskrivit i ett av sina mejl.
Vi gick runt och antastade byborna med intelligent formulerade frågor såsom; "see little man with big beard?”. Alla nickade och log buddhistiskt - ingen begrep. Vi ville ogärna ringa, då det skulle förta överraskningseffekten. Efter några timmars vandrande i den tryckande hettan hade vi inget annat val än att ringa, och hoppas att inte just Kaos skulle lyfta luren. Det gjorde han inte. Det gjorde däremot holländaren Mark, (även han nämnd i Kaos mejl). Det som följde var nog det mest surrealistiska telefonsamtal jag någonsin gjort:
”Oh, how good it's you, Mark! Listen! Can you speak? Can he hear you? My name is Patrick, but don’t say it loud! You don’t know me and I don’t know where I am. There is a temple on the right, and a gas station on the left. I’m a friend of Kaos and this is a surprise visit! So, please tell me where the house is and keep quiet!!!”
...Minst sagt förvirrande för Mark, i synnerhet då pseudonymen "Kaos" var helt okänd i Laos.
Dörren till villan stod öppen - och där satt han!
Efter vårt mödosamma sökande gick tankarna osökt till "Apocalypse now", men till skillnad från Colonel Kurtz, brast Olsson ut i ett hysteriskt gapskratt, i samma ögonblick han såg oss.
Resten av veckan guidade han oss runt i Vientianes nattliv, där han på kort tid etablerat sig som en sann celebritet och hälsades med stor vördnad vart han än kom.
På de inledande bilderna ser man honom framför den enorma villa som han hyrde med Mark och andra kriminella engelsklärarinnor i övre medelåldern. På en bild sitter Mark och jag på var sin sida om Kaos på hans stamhak, "Kap Chai Deux"; Vientianes motsvarighet till Café Opera, där vi förr eller senare stupade varje kväll. En pint kostade en dollar, vilket gjorde oss alla lika delyriska. På de sista bilderna poserar Olsson med de nyfunna musorna Nung & Nang.
[12 images]
|
